Men ursäkat, livet är ju fan ganska härligt!

Idag firar jag min 2-månaders dag som nykter...helt otroligt!

I förrgår var jag på återfallspreventions-kurs (fiint det låter). Vi var ett gäng på 10 pers, verkar vara ett bra gäng med både killar o tjejer som tittat lite för djupt i flaskan. Vi snackade om hur man mår i början av nykterheten o det var ju hur olika som helst, själv fick jag massa fysiska symtom, så jag rände hos doktorn stup i kvarten för en massa olika åkommor jag trodde jag fått. De flesta pratade om nervositet, utanförskap, ångest och fysiskt illamående.

Kvällen gick fort o det var mycket givande.

Jag fortsätter med min träning som bara känns roligare o roligare ju mer man känner att man orkar.

I Fredags var jag ut första gången..Jag har ju fortfarande inte talat om  min sits för kompisarna utan jag sa bara att jag ville ta det lugnt. Det accepterades faktiskt!

Vi satt hemma hos en polare innan, jag drack alkofritt vitt vin, ingen reagerade på det (lite kul haha). Brudarna vart packade på ca 30 min, jag funderade om jag verkligen höll den takten förr och kom fram till att, jo det gjorde jag.

När vi kom till festen var det fullt ös, jag höll på o ramla av stolen när jag såg hur alla betedde sig.....ljudnivån var lika hög som på ett ordinärt dagis!

När jag knatade hemmåt vid 01-tiden mådde jag mycket bra och kände mig så jävla lycklig. Dan efter vaknade jag och mådde SÅÅÅ bra!

Varför har jag inte gjort detta tidigare...man kan ju faktiskt vara riktigt lycklig.....precis som jag är just nu.  =o)

I tisdags var jag åter till terapeuten. Hon hade en röd och en grön penna och almanackan med sig.- Vilken färg Lotta ska vi rita idag? Bara grönt svarade jag stolt...jag har bara gröna dagar sedan  den 30/8 det är ju helt otroligt.

Man blir ju lite stolt och samtidigt är jag välldigt arg. Arg för jag gått alla år och trott att slutar jag dricka kommer jag att må skit. När jag nu varit nykter ett tag så förstår jag att det var spriten som så klart gjorde att jag mådde dåligt och hade ångest var otränad ( vem fan orkar supa OCH träna) och hade ett jävla humör.

Man blir ju förbannad när man tänker på alla år som gått...visst fan har jag haft kul oxå men mestadels har det varit jobbigt.

De sista åren jag drack kunde jag bli riktigt grann på fester o uteställen...huga när man tänker på det!

Terapeuten säger åt mig att "nu ska du ta hand om dig själv"...inte helt lätt när man är van att ställa sig sist i kön hela tiden. Man gör så när man dricker för mycket, speciellt om man är kvinna. Du går och bär på ett jävligt taskigt samvete och måste kompensera detta med att fixa och ställa upp, gärna 200% för andra.

Men nu har jag ju inte dåligt smavete längre...så jag känner det att jag börjat säga ifrån ganska mycket...fy fan vad folk har kört med en!!

Nepp en ny Lotta är född och hon mår jävligt bra!!!

Hade en lugn o skön helg. Jobbade både fredag och lördag dag så igår kväll vart et hämtmat efter en slitig dag på jobbet.

Hyrde en rolig film då det bara visas skit på TV tycker jag. Men hallå! stjärnor på is, inte speciellt kittlande måste jag säga.

Hade velat gått ut och käkat men kände mig inte riktig redo att sitta med andra som dricker och har mysigt. Är fortfarande inte riktigt stark när det gäller att sitta med andra som dricker alkohol. Ibland blir man riktigt ledsen när man inser att det inte funkar för mig, detta att bara kunna ta två glas vin till maten för det ser ju så jävla mysigt ut.

Men nu är verkligheten som den är och det är ju faktiskt jag som är vinnaren i detta med alkoholjäveln.

Idag vaknade jag till klarblå himmel och mår som en prins (prinsessa) härligt klar i skallen och riktigt på G.

Ska ner till gymnet senare idag och köra styrkepass, fan jag har blivit en riktig sportnörd! haha det skulle polarna se....en söndag!!

På tisdag är det dags att gå till terapeuten igen. Hon blir nog glad när jag talar om att suget kommer mer och mer sällan nu, fortfarande värst när fredagen närmar sig förstås men har bara den gått så funkar det fint.

Jag är omåttligt stolt över mig själv nu när jag går in i 6 veckan. Terapeuten säger att en vana tar ca 6 veckor att komma ifrån men suget kommer ju alltid att finnas där så klart.

Ja vilken jävla resa man har börjat, det är som att lära sig gå igen.

En grej som är både sorglig och bra är min syn på gamla kompisar. Jag har frågat mig själv vad vi egentligen hade gemensamnt förutom alkoholen...jag tycker inte illa om dem absolut inte, men va fan vi har ju inget att snacka om. De märker själva att samtalsämnena ebbar ut när jag inte är med på diskusionerna om nästa utgång,ålandsresa,fest o födelsedagar o.s.v

Det roliga i det hela är att jag upptäcker nya människor såna jag aldrig såg till tidigare.

Ja jag säger det....det här blir en lång rolig jobbig tuff kul resa!!!

=o)

Jahapp igår var man till terapeuten igen. Kände mig lite down när jag gick dit, tyckte liksom inte att det hände något. Vadå sitta där o tjöta tänkte jag. Vi började iallafall snacka om veckan som gått och att jag tyckte jävligt synd om mig själv i fredags, god mat med mannen men inget VIN!! kan det bli värre!!?? ( såklart det kan).

När vi suttit o snckat ett tag talade hon om att det var dags och ta ett steg till framåt, fan va glad jag vart!

Nu i November ska jag börja gå på återfallsprevention. Ska bli skönt o träffa andra människor som sitter i samma sits som en annan för man börjar liksom tycka att man är själv om o vara där man är just nu.

Har en kompis som jag talat om allt för. Hon vart ju inte direkt förvånad och hon tycker jag e skitduktig, men fan va svårt det är att ta beröm då. Får öva på det lite mer. Hon talade om att hon hade haft en date i förrgår så hon var otroligt bakis ( hihi va bra jag mådde att höra det ).

Vet inte om det är svårare det här med alkoholen i Sverige, men det tjötas otroligt mycket om sprit ( jag har fått spritöron sa jag till terapeuten). Fast alltså, fan va skönt det känns för det mesta. Ibland , speciellt framåt helgen (det är då det är som värst)  då drar jag på mig träningskläderna o sticker ner till gymnet o kör skiten ur mig, sen kommer jag hem som en liten rosenknopp =o).

Och vet ni vad? Hösten e ju faktiskt jävligt härlig!!

Räknade nyss ut att jag inte har pillat på nån flaska på 38 dagar....märklig känsla.

Nu börjar jag dessutom bli lite småstörig att jag faktiskt har fixat detta så här långt. Känner mig så fantastiskt duktig, fast det e klart som fan att det inte bara är nån dans på rosor...nä långt därifrån.

Jobbigast för mig är just helgerna såklart. Man fixar iordning nån god lördagsmiddag och så tänker man, va fan ska jag dricka till detta då!! Som tur är har ju utbudet av olika kolsyrade drycker blivit mycket större än för bara ett par år sen. Själv har man ju mest köpt energidryck haha till groggen så man har ju inte hängt med riktigt när det gäller den alkoholfria marknaden.

Än så länge har jag inte vågat mig ut på krogen det får vänte lite till, känner mig ju fortfarande som Bambi på hal is.

En kille jag träffade hos terapeuten upplyste mig om att det finns alkofri öl på krogen om inte annat så slipper du mycket tjatande, sa han. Kan ju testas tycker jag.

Nepp nu ska man iväg o träna och ta en goo bastu efteråt.

Säger grattis till mig själv på 38-dags dan =o)

Jepp nu har den kommit och gått, min månadsdag utan en droppe alkohol!

Känns så jävla skönt och jag är så STOLT över min insats faktiskt.

Visst har det sugit i tarmen ordentligt ibland, men det går faktiskt över. Jag måste hela tiden passa mig för att hamna i "det är såå synd om mig" fällan.

Träningen har ju gjort sitt till oxå förstås, jag kör crosstrainer o löpband och kan stå där o nöta tills jag nästan ramlar ihop, men hallelulja va skönt det är efteråt!

Mycket beröm får jag från terapeuten oxå, hon stöttar rejält och det blir mycket snackande hon är guld för mig.

Nu i Tisdags när jag var där pratade vi om vad man ska hitta på när suget bara sliter i kroppen. Kan du inte börja sticka? sa hon! Men hallå!!

Fast nu har jag faktiskt funderat lite på det, va fan man kan ju testa.

Min man är så klart glad fast mest nöjd (skämt o sido) är han väll för all mat o bröd jag fixar med på kvällarna. Det e ju tur man tränar annars skulle man väll snart se ut som en jävla michelin-gubbe haha.

Måste iallafall säga att det e sååå skönt att vara nykter....sanslös känsla att känna sig fräsch o dessutom se fräsch ut. Ojoj vad jag har missat ni kan aldrig ana!

Mina polare, de andra partydjuren har ju börjat undra så smått såklart. Jag säger bara att jag inte har nån lust att festa och än så länge är de nöjda med detta. Jag vet ju att inom en snar framtid måste jag snacka med dem. Jaja den dan den sorgen..eller va fan då den sorgen föresten!!!

Helgen började ganska bra tyckte jag, hade fixat lite gott käk åt mig själv medans karln o sonen var borta på var sitt håll.

Jag tänkte att vilken mysig helg jag ska ha tillsammans med min familj ,vädret visade sig från sin bästa sida dessutom.

Så fel man kan ha. Mannen låg o sov till elva på lördagsf.m medans sonen o jag fixade o käkade frukost, sen talade han om att han måste bort denna kväll oxå men skulle komma hem 20.00 senast...hahaha. Han kom hem kl.23 ist.

I morse vaknade jag tidigt o stack iväg o tränade en timme, när jag kom hem fanns inga förslag om vad man skulle göra resten av dagen så jag ledsnade ur totalt o tog med mig sonen på en superskön låncykeltur som avslutades med fika på konditori. Vi hade skitmysigt.

Nu har jag bestämt mig för att planera mina helger själv ihop med sonen. Det funkar inte för mig att sitta o uggla i en soffjävel hela helgen, då kommer rödvinet snart att komma fram igen.

Nu har jag lånat en stuga tills nästa helg jag är ledig, den ligger precis vid vattnet med skogen runtomkring.

Häärligt ska det bli...grilla o vara ute i skogen.

Vill ju inte ha nån skilsmässa men nu e det nog läge o satsa på detta med nykterheten o då får det bli som det blir. För jag vill förbli nykter!!

Vad bra allting känns fast det så klart surrar ordentligt i kolan hela tiden. Idag är jag ledig och ska ner och träna en stund på gymnet. Jag börjar känna att det inte funkar längre på jobbet. Jag har ju inte talat om för någon att jag slutat dricka så alla snackar på som vanligt. Det håller ju inte i längden. Vi ska ha personalfest om en månad och alla tar för givet att förfesten är hos mig så klart (vem annars?). Va fan jag kan ju inte skylla på att jag äter medicin eller ska upp tidigt jämnt...det har ju aldrig hindrat mig förut.

Fan va feg jag känner mig men det e ingen lätt match detta. Så här i början när man lagt av med spriten tar det ju ett tag (antar jag) att fatta vem man EGENTLIGEN är. Min terapeut sa att jag kunde ta antabus för säkerhets skull när den här festen kommer...men jag vet inte. Antabus,

 värsta alkispillren ju haha!!

När man dricker på det sättet jag har gjort omger man sig ju inte direkt med såna som dricker måttligt så i min omgivning finns det bara ett lass med parypinglor, jag blir lite ledsen när jag nu så smått fattar att jag kanske får skära ner på umgänget med dessa tjejer o killar som jag verkligen tycker så mycket om. Fast ska jag överleva så måste det ju bli så....tyvärr.

Nej jag måste snacka med dem....undrar hur de kommer att reagera.

Nu ska jag hoppa ner i soffan o bara softa en stund innan träning!!

=o)