Vad bra allting känns fast det så klart surrar ordentligt i kolan hela tiden. Idag är jag ledig och ska ner och träna en stund på gymnet. Jag börjar känna att det inte funkar längre på jobbet. Jag har ju inte talat om för någon att jag slutat dricka så alla snackar på som vanligt. Det håller ju inte i längden. Vi ska ha personalfest om en månad och alla tar för givet att förfesten är hos mig så klart (vem annars?). Va fan jag kan ju inte skylla på att jag äter medicin eller ska upp tidigt jämnt...det har ju aldrig hindrat mig förut.

Fan va feg jag känner mig men det e ingen lätt match detta. Så här i början när man lagt av med spriten tar det ju ett tag (antar jag) att fatta vem man EGENTLIGEN är. Min terapeut sa att jag kunde ta antabus för säkerhets skull när den här festen kommer...men jag vet inte. Antabus,

 värsta alkispillren ju haha!!

När man dricker på det sättet jag har gjort omger man sig ju inte direkt med såna som dricker måttligt så i min omgivning finns det bara ett lass med parypinglor, jag blir lite ledsen när jag nu så smått fattar att jag kanske får skära ner på umgänget med dessa tjejer o killar som jag verkligen tycker så mycket om. Fast ska jag överleva så måste det ju bli så....tyvärr.

Nej jag måste snacka med dem....undrar hur de kommer att reagera.

Nu ska jag hoppa ner i soffan o bara softa en stund innan träning!!

=o)