Jahapp igår var man till terapeuten igen. Kände mig lite down när jag gick dit, tyckte liksom inte att det hände något. Vadå sitta där o tjöta tänkte jag. Vi började iallafall snacka om veckan som gått och att jag tyckte jävligt synd om mig själv i fredags, god mat med mannen men inget VIN!! kan det bli värre!!?? ( såklart det kan).

När vi suttit o snckat ett tag talade hon om att det var dags och ta ett steg till framåt, fan va glad jag vart!

Nu i November ska jag börja gå på återfallsprevention. Ska bli skönt o träffa andra människor som sitter i samma sits som en annan för man börjar liksom tycka att man är själv om o vara där man är just nu.

Har en kompis som jag talat om allt för. Hon vart ju inte direkt förvånad och hon tycker jag e skitduktig, men fan va svårt det är att ta beröm då. Får öva på det lite mer. Hon talade om att hon hade haft en date i förrgår så hon var otroligt bakis ( hihi va bra jag mådde att höra det ).

Vet inte om det är svårare det här med alkoholen i Sverige, men det tjötas otroligt mycket om sprit ( jag har fått spritöron sa jag till terapeuten). Fast alltså, fan va skönt det känns för det mesta. Ibland , speciellt framåt helgen (det är då det är som värst)  då drar jag på mig träningskläderna o sticker ner till gymnet o kör skiten ur mig, sen kommer jag hem som en liten rosenknopp =o).

Och vet ni vad? Hösten e ju faktiskt jävligt härlig!!